.

.

onsdag 8 december 2010

Lite tankar om Leo

Dom senaste kvällarna har Leo malt i mitt huvud när jag gått och lagt mig, en blandning av ångest, dåligt samvete och frustration.
Vet inte riktigt vart jag ska börja..........
Leo har ju ett jäkla humör när han sätter den sidan till och har alltid haft men nu sista halvåret har det blivitMYCKET MYCKET bättre men ibland så.....
De senaste två dagarna har han varit riktigt jäklig, som bara han kan.
Och jag VET INTE VAD JAG SKA GÖRA.
Han blir arg för allt.
Han vill ALDRIG göra det vi ska göra.
Ex. Han vill inte :klä på sig när det är dags att klä sig, äta mat när maten är klar, gå ut med hunden, ha den mössan jag föreslår eller vantar eller tröja eller , ja ni förstår.
INGET duger åt honom.
Ex Han önskade spagetti och köttfärssås till middag och jag lagar det och när det är dags gråter han och skriker för han vill inte ha spagett i och köttfärssås utan något annat.
Men det värsta är att ibland när det inte blir som han vill gråter han eller snarare skriker, och han kan hålla på hur länge som helst, jah överdriver inte om jag säger att han kan gråta oavbrutet i en ca 45 minuter, och det är så man blir galen, ibland skulle jag vilja köra in en skruvmejsel i örat bara för att slippa höra honom och i det här läget hjälper ingentin och då menar jag INGENTING
Jag har provat att :
  • prata med honom och be honom berätta vad som är fel, (för det är inte alltid så klart varför han skriker)
  • att krama honom och trösta honom, oftast blir han bara arg och ålar sig och springer iväg då.
  • säga åt honom snällt och vänligt att nu räcker det,och också förklara varför man inte bara kan skrika och skrika, då blir han skit arg och skriker oftast att jag är dum.
  • bli arg och säga åt honom att det räcker, då får jag också höra hur dum jag är och oftast skriker han lite högre.
  • bli jätte arg och hota med en på följd tex. att gå upp på rummet eller att inte få åka på skridskoskolan eller inget godis, men då skriker han bara att jag är dum, den klassiska och att han inte vill ha godis eller gå på skridskoskolan osv osv.
  • bestraffa honom med att tex gå upp på rummet, men då kommer han ut i hallen skriker han som vanligt : ) du är dum och dumma mamma osv

Ofta tycker jag att det blir en blandning för i början är man inte så sur men när det gått en stund prova en 20 minuter då börjar det bli svårt att inte bli arg för det kännssom om man ska bli galen av att bara höra honom skrika.

Som sagt jag har provat allt och inget kan få honom och sluta och sen helt plötsligt som att trycka på en knapp så blir han tyst, eller börjar prata om vad som helst som om inget hade hänt och själv står man med öppen mun och kliar sig i huvudet och undrar vad som hände.

3 kommentarer:

Linda sa...

Det där låter som min dotter i ett nötskal..Hon driver verkligen mig till vansinne nuförtiden minst en gång per dag och jag vete sjutton vad jag ska ta mig till?? När hon är på förskolan el, om vi är hos folk så är hon som en ängel och snarare blyg, men så fort vi är hemma så förvandlas hon till en trotsig tonåring?? Det värsta är att hon gör allt väldigt medvetet för att reta mig osv och det får mig att bli ännu argare tyvärr:-(

Min BVC sköterka säger att det är 4 årstrotsen och att det är den värsta och jag bara önskar att denna demon försvinner snart så vi får lugn och ro härhemma igen :-)

Föresten,, vart köpte du lussebullsmixen?? Jag har letat men hittar den inte alls i ngn av affärerna jag varit i?? Får väl göra vanlig deg, men hade varit så enkelt att bara tillsätta lite vatten och allt var färdigt att baka ut ;-)

Ha en skön kväll..

Sandrah mamma till Devin & Vilde sa...

Låter lite som min son kan vara ibland, men liksom önskar han en maträtt och jag gör den och han blir arg då så får han helt enkelt ingenting! Han får gå hungrig tills vi andra ska äta nästa gång. Ingenting annat funkar ju.. skulle jag dalta med honom skulle det bara bli värre ju. Hotar man med något måste man genomföra hotet annars lär sig barnen väldigt fort att det ändå inte händer något.. Så var konsekvent så går det nog bra!

Christin sa...

Kanske är det något annat som gör honom ledsen eller orolig egentligen...som han kommer att tänka på just då...prata med honom, vid mer än ett tillfälle & försök ta reda på om det kan vara något (behöver ju inte vara nått stort, kanske bara nått som hänt under dagen) som han egentligen är ledsen över.

Är det "bara" trotts så är det bara till att bita ihop, visa att du bryr dig om honom & var konsekvent med vilken metod du än väljer.

Tack för att du har tittat in på min blogg och hjärtligt välkommen tillbaka.

Ha en bra dag!

Kram Michaela :)