Ja så var det Måndag och ärligt har jag längtat efter den här dagen då jag tog beslutet att ta ledigt fram till bebisen kommer
Det kändes som en enorm psykisk lättnad för att jag hade så ont förra veckan och tyvärr är det så att vid stress och oro så börjar bråcket i magen att värka så på slutet av veckan var det lite dubbel smärta där så därför längtade jag till idag då jag 100% kunde slippa känna oro.
Jag har inga storslagna planer hade tänk städa lite men är så fasligt trött, måste ta tag i det här med vitaminer, det kanske hjälper?
Super snygga killarna som jag rakade i går.
Som fortsättning på inlägget från igår, Leo härjade som en vilde i morse men så tog han sin medicin till frukosten och redan när vi skulle gå till skolan hade humöret ändrats och han pratade så förnuftigt hela vägen om massa vettiga saker, när vi var framme vid skolgården frågade jag om jag fick vända och gå hem då sa Leo - Jag vill så gärna säga nej ......
Men ddet gör inget säger jag då fortsätter han - jag vill att du ska följa med in för ibland frågar Marchella vart du är och tänk om Ing-Mari (fröken) vill säga nåt??
Så jag följde med Leo in till klassrummet och där satt han länge i mitt knä och sa att han inte ville att jag skulle gå för att han skulle sakna mig då :)
Tänk att skillnaden kan va så stor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar