Vi håller på och gör oss i ordning för Robin ska spela fotbollsmatch och jag ska sätta mig i soffan och äta lite och helt plötsligt börjar det göra fruktansvärt ont i nacken på båda sidorna ut i axlarna och ner i armarna, jag tappar känseln ut i fingrarna och det sticker som när nån kroppsdel har somnat. Jag kan inte lyfta armarna alls så dom ligger i knät och jag ser hur händerna darrar och skakar.
Efter en stund lyckas jag ringa Micke som är på väg till Nyköping och han säger att jag ska ringa sjukvårds upplysningen som förövrigt måste vara det sämsta i universum.
Beräknad väntetid är 6 minuter du har nummer 4 i kön ?????????? När du ringer till försäkringskassan kan du ha nr 345 i kön och vänte tid på 30 min men om du e sjuk då får du vänta.
Men i alla fall hon svarar ju som väntat, åk till akuten ring helst ambulans, så då gjorde jag det, indirekt, jag ringde min bästa kompis som jobbar på ambulansen. Det måste ju vara samma sak??
Hon bad mig göra massa konstiga grejer och konstaterade att jag inte var döende iaf.
Men jag kunde fortfarande inte använda armarna men känseln började återvända lite i vänsterarmen så jag rullar in barnvagnen i vardags rummet lyckas få i Nelli i vagnen och iväg på fotbollen, men killarna fick köra vagnen och jag gick med mina ap armar hängandes som två döda stockar.
Tillslut började känseln komma tillbaka även i högern.
Väl på fotbollen kaskad spyr Nelli tre gånger, hela hon och vagnen är täckta i gulvit spya men jag kan ju inte plocka upp henne och göra nåt åt saken so jag petade in papper här och var så gott jag kunde och när matchen var slut hade all känsel kommit tillbaka så vi skyndade hem och tvättade henne och på med torra varma kläder och tvättade allt i vagnen, men hon klagade inte.
Snällaste ungen på jorden. Som str ut med allt utan att gnälla.
Tänk att man kan få nån så fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar