Så långdraget

Tänk att vi aldrig blir friska.

Nelli snorar och gnäller, gråter och gnäller. Gårdagen var näst intill outhärdlig, jag satt större delen av dagen i soffan med Nelli i knät och några serier rullandes på datan, tillslut slutade jag ens förstå vad dom  handlade om det var bara nåt att vila blicken på emellanåt.Varje gång jag satte ner henne på golver grät hon hysteriskt och det kom bara mer snor än hon redan hade.

 Sen penecilinet .... det är en kul historia i sig. Tror faktiskt att det är riktigt skit, när vi ger henne ipren tar hon det jätte fint inget gnäll och inge tårar. men med penecillinet så hostar hon så hon kräks, det är jätte hemskt.

Idag är inget undantag, Iprenen jätte bra och kåvepeninen hostade hon av. 

Nu leker hon jätte fint och jag har faktiskt lyckas äta frukost idag. Tror att Iprenen har hjälp :)

Idag ska jag följa med Leo och bada, det funkar inte alls med simningen i skolan, förra terminen så gick det bra men i år har det inte gått alls, han vill inte gå i vattnet eller stanna i vattnet  och nu kommer han inte bli godkänd.

Något vi har fått lära oss på Autism center är att ofta handlar det inte om badet eller gympan utan att dom tycker att situationen runt om kring är så jobbig och i går kväll när Leo ska lägga sig berättar han heltplötsligt om att när dom ska byta om står tjejerna och tittar in genom ett frostat fönster och att alla killarna tycker att det är jätte jobbigt men att det ändå händer varje vecka.

Dlir så trött om det är såna små saker som ska förstöra för honom.