.

.

fredag 9 september 2016

Det är svårt det här med Leo och skolan tycker jag.
Det har varit fruktansvärt från skolstarten den här terminen och ärligt så är jag besviken på skolan.
Jag var orolig hela våren för bytet mellan 3an och 4an men rektorn hävdade att de var förberedda.
Dagen innan skolan börjar dör min morfar så Leo var ledsen redan när han gick till skolan och frågade om han var tvungen att vara där.
Klassföreståndaren gav ett ointresserat intryck hela första veckan och ett bråk med hans klasskompis och barndoms vän startade, det bråket eskalerade varje dag under fyra veckors tid då pojkarna ägnade hela skoldagen åt att slåss och psyka varann så leo orkade tillslut inte gå till skolan längre.
Jag upplevde att rektorn var rätt ointresserad av bråket och varje gång vi talades vid (ca en till fyra gånger om dagen vissa dagar) sa han bara att det e svårt i början och jag tror på min personal och det kommer bli så bra så och vi måste ge det lite til och bla bla bla bla.
Den här dagen har vi EVK och ska prata om Leos skolgång vilket Micke och jag knner är helt orelevant tills man fått pojkarna att sluta slåss. Mötet var dåligt och de hade med både skolsyster kurator och psykolog.
Psykologen var nog en av de dummaste människor jag någonsin träffat, hon hade nog behövt en egen psykolog, men både kurator och skolsyster är bra.
 Den här dagen var första dagen på fyra veckor som pojkarna inte hade båkat, Leos klassföreståndare hade helt bytt strategi med hjälp av Leos assistent.
Jag frågade på mötet om Leo kunde få byta assistent men det tyckte inte rektorn, men klassföreståndaren sa att hon hörde vad jag sa och skulle ta det med sig.
Leo tycker att hans assistent är okej men inte mer än så och jag skulle inte vilja sitta med en person i sex timmar om dagen (ofta ensamma i ett rum) som jag inte riktigt kom överens om.
Under måndagen tisdagen och onsdagen hade Leo en vikarie som han älskade och frågade om han kunde få som assisten istället.
Jag sa till rektorn att jag förstår om det är en ekonomisk fråga men då sa han att det inte var det utan han ville att vi skulle fortsätta som vi hade planerat. Idiotiskt tycker jag, man måste kunna tänka om och framförallt om det inte har fungerat på fyra veckor, hur mycket tid ska vi slösa???
Tyvärr känner jag att Leo har allt emot sig. Om eleven inte uppfyller målen måste skolan göra något, men Leo är smartare än övriga människor och kommer med största sannolikhet alltid uppfylla målen oavsett hur lite tid han ägnar sig åt skolarbete.
Både torsdagen och fredagen gick utan ett endaste bråk tack vare hans klassföreståndares strategier så nu håller vi tummarna för att nästa vecka blir lika bra men dom kan inte alltid hålla killarna åtskilda men tiden kanske gör att bråket slutar.
Micke och jag var villiga att komma på ytterligare möte för att lösa konflikten och då blev vi kallade till ett möte med den andra pojkens föräldrar men jag ser inte vad det ska tjäna till? Vi har pratat med dom och de sitter i samma båt som vi, de försöker också tackla problemet varje dag men deras son går iafall till skolan varje dag och  bråkar med Leo precis som Leo går dit och bråkar med deras son trots att jag tom följer med in i klassrummet på morgonen och tjatar på Leo.







vises

Inga kommentarer:

Tack för att du har tittat in på min blogg och hjärtligt välkommen tillbaka.

Ha en bra dag!

Kram Michaela :)