Helt bortkastad dag

Hatar såna här dagar då man inser att det snart dags att börja med middagen och inser att hela dagen har gått utan att man har gjort nåt. Handlar inte riktigt om att fysiskt göra nåt utan mer mentalt.
Jag mådde super dåligt när jag vaknade i morse så jag ringde till psykakuten och hörde om dom hade någon tid och jag fick en telefon tid 12.45 helt perfekt det är precis då Nelli sover.
Micke var hemma på förmiddagen och vi pratade lite sen åkte han till jobbet vid tio och sen kändes det som om jag bara gick och väntade på telefonsamtalet.
Jag gav Neli lunch vid halv tolv och tio över tolv gick vi och handlade för jag ville att hon skulle somna så nära kvart i som möjligt eftersom efter en 445 minuter börjar hon bli lättväckt och jag ville inte väcka henne med att prata i telefon.
Jag var hemma 48 och gjorde i ordning en korv till Leo som var hemma idag medans jag väntade gick upp med den till honom men då sov han så jag smög ner igen och väntade, väntade och väntade. jag fattar att ett samtal kan vara försenat men vid halv 2 ledsnade jag och ringde upp dom och jag var nr 3 i kön efter 20 minuter är jag först i kön och då bryts det, jag ringer upp dom och är först i kön sen bryts det, jag ringer upp 4 gånger till men då kom det inte ens en röst utan samtalet bröts på tredje signalen. Då gav jag upp och satte mig i soffan och åt lunch 20 över två.
Sen vaknade Nelli och nu är klockan fyra och ingen har ringt och snart ska jag gå och lämna Robin på handbollen och gå hem och laga mat.
Känns som hela den här dagen är borta, ja jag har tömt diskmaskinen tvättmaskinen dammsugit och handlat, men när jag mår psykiskt dåligt känns det som man är i ett sorts vakum.
Jag köper att dom troligtvis hade nåt fel på sina telefoner men då tycker jag att dom antingen tar sin privata telefon eller går till en annan avdelning och iaf ringer upp och förklarar saken och bokar om telefontiden.
Känns dåligt att låta folk som mår psykiskt dåligt sitta en heldag och vänta på ett samtal.
Nu mådde jag inte dålig hela dagen och vid två ville jag inte ens att de skulle ringa upp för då var jag bara hungrig och irriterad och egentligen kanske jag hade behövt sova en stund på dagen för Leo har hållit mig vaken halva natten för han har haft så ont i magen och sprungit på toa, jag var så rädd att det var kräksjukan så jag flög upp vid minsta ljud eller rörelse.
.