Pizza hut, fotbollskläder och bus

med pappa på jobbet

Hemma

nu är vi hemma igen, vi kom hem sent på kvällen, kan tycka att det var lite konstigt att bli utskriven så sent men å andra sidan hade jag ingen större brådska att åka hem fick jag välja skulle jag stana på sjukhuset för alltid.
Det var sån ångest att komma hem, allt som hände på fredag kvällen sköljde över mig.
Men Nelli var glad över att komma hem och lekte glatt med alla sina leksaker så vi lät henne leka en liten stund innan vi gick och la oss.

Vi är inlagda på Huddinge sjukhus med Nelli. Hon började hosta rejält i går natt och och på eftermiddagen så var hon otröstlig. Micke var bortrest och killarna och jag skulle ha fredags mys så jag försökte in i det sista att trösta henne men hon blev bara värre och värre och tillslut började hon andas konstigt och jag blev riktigt rädd och tyvärr killarna med. Dom bara grät av rädsla men hjälpte mig otroligt mycket. Morfar kom och skjutsade oss och micke mötte upp oss på akuten. Leo åkte med för han var fruktansvärt rädd och ville inte lämna Nelli men Robin ville stanna med mormor. När vi kom till akuten fick vi gå direkt in men sedan blev vi otrolig dåligt bemötta av två totalt ointresserade sköterskor men helt plötsligt förlorar Nelli medvetandet och då vaknade dom och vi blev ruschade in i ett rum. Och därefter var det kaos. Både kring Nelli som var totalt hysteriskt och de kämpade för att att inhalera henne och hon slogs och skrek. Men också psykiskt. Rädslan kring Nelli ångesten över att vi inte åkte tidigare. Ångesten över det killarna fick uppleva. Stackars Leo som satt ensammen i korridoren på akuten osv. Mickes mamma kom och tog hand om Leo som inte ville åka hem fören 1 på natten. Sen blev det inte mycket sova eftersom hon skulle inhaleras hela tiden. Vid 3-4 tiden fick vi åka ner på röntgen för att röntga hennes lungor.  Under dagen har hon blivit bättre och vi kunde ta bort syrgasen

En bestämd liten tjej

senaste tiden har Nellis sätt, och humör förändrats en hel del.

Hon har fått ett jävla humör kan man säga.

När det inte passar henne skriker hon hysteriskt och kastar sig hejdlöst bakåt.

Hoppas hoppas det bara är en fas för hon är inte rolig alls då hon tycks bli arg för  det mesta, det spelar ingen roll om jag ska sätta på henne kläder, eller bära henne, byta blöja eller ge henne mat.

Men hon har även förändrats på andra sätt.

Hon har blivit otroligt mer rörlig och hon utforskar och upptäcker mer.

Nu kan man hitta henne överallt, oftast i Tuffs matskål. Favorit leken är att lägga en och en bit av hans hundmat i vattenskålen.

Men hon börjar bli smartare också, i går kröp hon ut till Tuffs med nävarna fyllda med hans mat och gav det till honom, men han är satans otacksam så han reste sig och gick därifrån så hon samlade ihop alla kulor och kröp efter men hon ramlade lite då och då, då det faktiskt inte är så lätt att krypa med knutna händer.

På förmiddagen var jag och Nelli i farsta och handlade lite och bytte en del.

På kvällen åkte Leo ensamen på bandyträningen för Robin ville gå på kultur skolans öppet hus och prova att spela trummor.

Inviger nya jackan

I dag invigde vi den ena jackan som hon fick på dopet, den andra fick vi kvittot på så jag ska byta den till en större strl så kan hon ha den i höst eller kanske nästa vår. Då slipper vi välja vilken vi ska använda för man behöver ju inte två jackor och på så sätt kan vi njuta av hennes dop presenter mycket längre.

Dop presenter

I morse tittade vi lite noggrannare på alla presenterna som Nelli fick. Hon beundrade alla smyckena länge och provade snällt kläderna men när jag skulle försöka fota henne då ledsnade hon. 

Dop

Fixar och donar

Vi fixar och donar inför dopet i morgon.
Det blev inte mycket sömn i natt heller och jag försökte sova med Nelli på dan men det gick så där.
är Micke kom hem från jobbet åkte vi och handlade lite och åkte sedan till lokalen och fixade.
Eftersom jag verkligen inte kan baka så köpte vi allting färdigt, förutom bullarna som Mickes moster bakar åt oss.

Nelli kröp runt, lekte och busade men golvet var inte torkat så vi får väl se om hennes underbara Newbie overall någonsin blir ren igen.

Måste bara dela med mig för att hon är så fin, så otroligt fin.
Som vanligt kommer hon krypandes så fort hn kan när jag tar fram kameran och anfaller mig och försöker ta den.

Kyrkan

Det är ett par veckor sedan vi var i kyrkan eftersom Nelli och jag har varit sjuka och jag märkte sån skillnad på henne jämfört med sist vi var där.
Idag var första gången hon kröp iväg mitt i sångsamlingen,  det var även första gången hon började klappa händerna i en sång där man sjunger att man ska klappa händerna. sist vinkade hon bara efersom man sjunger hej hej. Idag var också första gången hon kröp in i rummet brevid och undersökte vad som fanns där.
Stora förändringar på 3 veckor.

Man kan säga att Nelli var lite trött när vi gick hem