Tillbaka på hotellet

Nu har vi sett killarnas andra match som vi förlorade med ett mål.
Det var super jämt och våra killar var jätte duktiga.
Leo spelade ute och gick ett slag på knät i sista perioden så Micke fick bära av honom.
Efter matchen så åkte vi till skolan och åt middag med laget och stannade en liten stund i deras rum innan vi gick till hotellet.

Clarion Hotell Uppsala

Jag sov jätte dåligt i natt. Kudden var jätte hög och täcket as varmt. Och när.man sover som bäst då ringer väckarklocka

Det här hotellet hade iaf den bästa frukosten jag någonsin sett och jag önskar att Robin och Leo hade varit med.

posted from Bloggeroid

Storvreta cupen

Vi laddar batterierna

Bokstavligt talat.
Nelli och jag är på hotellrummet hon sover i vagnen och jag laddar mobilen och bloggar.
Hon har varit så grinig i dag så jag tänkte att vi kunde hänga på hotellrumet och bara ta det lugnt men först ville jag gå och köpa en tidning men då somnade hon.

Storvreta cupen 2016

Kvart över sex vaknade både Nelli och Leo.
Vi gjorde i ordning oss på en gång och micke gick och hämtade bilen. Under natten hade det kommit massor med snö och Mickes pappa berättade att det inte var plogat men när vi kom iväg var vägarna plogade så vi hann tom stanna och köpa frukost på vägen. Stackars Leo hade ont i huvudet och mådde illa redan när han vaknade.
Första matchen gick dåligt och vi förlorade med 11-1.
Nu har vi varit i skolan där killarna ska bo och ätit lunch och lagt in madrasser och väskor i klassrummet där de ska sova.






A

Nyårs afton

Nyårsafton känns lite ångest nuförtiden tycker jag, när man var yngre var det den mest fartfyllda dagen på året men så är det ju inte när man är vuxen och har tre barn. Robin älskar nyårsafton och vill att det ska vara storslaget men det går inte riktigt att ordna.

Men vi firade nyår med farmor och farfar och hade det jätte trevligt och åt otroligt god mat.
Jag älskar ju mat så jag kommer vara lycklig lääänge över maten och efterrätten.
Leo var inte lika rädd för fyverkerierna i år men Robin var jätte rädd.
Leo sa att -typiskt att robin ska vara så rädd nu när jag inte är det.
Men jag förstår honom totalt. Eftersom Micke sköt fyverkerierna på tomten så var ljudet jätte högt och så klart dalade det ner en brinnande bit framför oss och då blev Robin skräckslagen och jag mår jätte dåligt över att jag inte kunde ta bort det dåliga utan bara trösta honom och det räckte ju inte alls.
Konstigt att det varierar så med barnen, förra året följde Robin med Micke ut och tittade och Leo satt inne.