Under natten har kortisonet i knä fått knät att svullna det var en otrevlig överaskning när jag gick på toa i morse jag kan inte alls röra knät och smärtan e extrem Micke fick komma och hämta mig på toa och hjälpa mig till sängen och jag grät som ett barn. Robin och Leo hade redan kommit och krypit ner och när jag kom tillbaka gråtandes flyttade dom sig snabbt och gjorde plats åt mig mellan dom. Sen frågade Leo om jag var ledsen så la han sig och höll om mig hhan la sitt huvud på mitt huvud och låg och klappade mig på kinden och torkade mina tårar, Han e så fin jag kan inte förstå hur en så liten kille kan vara så snäll go och omtänksam, han e ändå bara 3 år. Jag grät lite extra för att jag blev så rörd.
Nu ligger jag här i soffan och e helt fast det e faktiskt riktigt läskigt att inte alls kunna röra benet, doktorn varnade mig i går och sa att jag kunde få fruktansvärda smärtor men man blir ändå skrämd när det väl kommer. hoppas jag inte behöver gå på toa :)
Här e några kort på världens finaste Leo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar