Det blev inga semmlor igår, jag tyckte så synd om mig själv som satt ensamen på alla hjärtans dag så då kändes det mer som att tröst äta än att mysa så då struntade jag i det. Och det känns faktiskt bra även om jag skrev att jag inte tänker ha någon ångest så har jag alltid lite ändå dagen efter.
Jag har fortfarande jätte svårt att acceptera det här med min viktökning fast det är 10 år sedan det började.
Jag har alltid varit absurt smal som barn, även fast mamma lagade mat med extra grädde och smör odyl så var jag ändå skinn och ben. Men någonstans efter att jag fyllde 20 så började jag sakta sakta öka i vikt, byxorna blev försmå men jag tänkte inte så mycket på det, nästa storlek blev förliten då började jag tycka att det var konstigt och sedan fortsatte det bara trots att jag då la om min kost, bytte grädde mot matlagnigsgrädde, röd mjölk mot blå osv ända tills jag började jobba på dagis då gick jag plötsligt ner i vikt och tänkte att det var tackvare mat på fasta tider och mycket motion, men sen efter att jag fått Robin och Leo så har jag snarare ökat i vikt igen istället för att minska och där är vi idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar