.

.
Visar inlägg med etikett familj. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett familj. Visa alla inlägg

torsdag 14 oktober 2010

Underbara älskade barn


Har det någonsin varit så för er att ni mått så dåligt så det knappt finn ord så gör era barn er så glada så det känns i hela hjärtat??

Så var det för mig idag, mamma berättade på förmiddagen att pappa inte mår bra och att hans blodprover varit jätte dåliga och att någontin är fel med prostatan och att hans doktor var orolig så hela dagen gick jag omkring och mådde så dåligt och kund inte alls släppa oron och den obehags kännsl som kramade hela kroppen, sen på kvällen när jag kom hem hoppades jag att Micke skulle göra allt lite bättre men då började vi att bråka , så det slutade med att jg inte kunde äta middag och gråten var nära hela tiden det gjorde inte saken bättre att Robin och Leo slogs och skrek och bråkade som galningar från att jag klev innanför dörren ända till middagen.

Efter maten gick vi ut med Tuff och sedan var det sov dags och vi låg i min säng och läste några böcker och dom rimmade så duktigt i boken och Leo sa alla sid nr (han kan inte säga etthundrafurtiofem men sa ett fyra fem) och sken som en sol, deras humör var förändrat och deras skratt och glada humör tog bort allt det ledsna jag kännde innan och nu sitter jag här och är bara så glad.

Det finns inga ord, vet inte vad jag ska skriva, mer än UNDERBARA ÄLSKADE UNGAR som gör mig så innerligt glad i hela hjärtat. Jag tänker att alla borde få ha någon som tar bort all smärta och altd det som gör ont, tänk att jag har sån tur.

onsdag 15 september 2010

det blev ingen glass, det finns ingen ork inte ens ett sug, typiskt när jag bestämde att jag skulle proppa i mig kolhydrater heeela dagen.
Men äppelpaj blev det som Robin och Leo gjorde nästan helt själva, jag skalade bara äpplena och rörde ihop smuldegen, när pajen åkt in i ugnen tyckte Robin att vi skulle ringa och bjuda in mormor på äppelpaj för hon hade ju bjudit dom på det förra veckan (är han inte det snällaste som finns???) först sa jag nej för min eviga förkylning gör mig så trött orkeslös och grinig, men då såg dom så himmla besvikna ut så då fick robin ringa och bjuda in henne.
-Vi har gjort äppelpaj , vill du komma? sa han viss är han så söt, det var iaf så mitt hjärta smälte. Y
Sen skulle hon åka hem och jag skulle börja med maten och pappa är i uppsala påå något motercykelmöte och kommer hem sen så jag frågade om hom ville stanna på middag, och det ville hon.
Vet ni att det är första gången som jag bjuder henne på middag, näst intill skrämmande det är 13 år sedan jag flyttade hemmifrån. Pappa och mamma har varit här på fika massa gånger och en påskmiddag och en födelsedags middag då min syrra var här men det är thats it. Men nån gång ska väl vara den första och det var i dag. Robin blev så ledsen när hon skulle gå hem
- jag vill inte att den här dagen ska ta slut, sa han då Y
Jag tyckte så synd om honom för att han blev så besviken så han fick välja några böcker som jag läste för honom, det blev 7 stycken :)
Men nu ligger dom och sover så sött det kan ju lilla Leo behöva det märktes hela dagen att han inte mådde bra även om han inte var riktigt sjuk, men han var orkeslös och hängig.
Tror jag ska gå upp och lägga mig i sängen och se på något jag har spelat in för det är inte ett endaste dugg på tv som jag gillar idag.

lördag 4 september 2010

Föelsedags firande hos morfar.....

Vi hade det jätte trevligt hos mamma och pappa, eller "jag har haft jätte roligt" som Leo sa när vi åkte hem.
Vi har ätit den godaste prinsesstårtan i världen fråm ica kvantum, den ni ; ) , lekt och umgåtts.
Jag har inte umgåtts så mycket med min syster eftersom vi har växt upp i olika hem och lite så och det är inte förren på dom siste årena som vi tagit upp kontakten igen, med det är verkligen trevligt att träffa henne för hon är så lugn och trevlig, Man smittas liksom och blir alldeles lugn själv, borde umgås med henne varje dag, och hennes tre killar är lika lugna och super trevliga, dom leker med Robin och Leo med sånt tålamod. Idag när det var lite mera hemma plan för Robin och Leo tog dom verkligen ut svängarna och härjade regält med sina kusiner annars har vi mest hälsat på hemma hos dom och då uppför dom sig faktiskt bra.
Tina blev ganska så dålig efter ett tag så det blev inte ett långt besök( hon har en kronisk sjukdom som gör henne jätte sjuk vissa dagar) och när dom åkte bad jag pappa köra hem oss också för min förkylning tar knäcken på mig. (känns ganska futtigt med tanke på vad hon går igenom).
Nu vilar vi alla, dom med en film och jag med te och datan.
Undra vad man ska äta till middag idag? Vi har ätit så mycket tårta och korv med bröd så mat lusten är ite riktigt här just nu.

tisdag 24 augusti 2010

Bvc psykologen och familje rådgivning.

Vaknade mitt i natten av att regnet vräkte ner och vinden riktigt dånade. Viket regnväder!
Nu ska vi göra oss i ordning för dagen, äte lite frukost, gå ut med Tuffs, gå till dagis och sedan ska jag gå till bvc psykologen. Det blir intressant för vi har inte träffa henne sen Micke flyttade så vi får höra vad hon har att säga om det. Egentligen hade vi tid hos familjerådgivningen nu på förmiddagen men det kändes mer viktigt att träffa hon på bvc och ännu mer eftersom jag tyckte den andra var rätt dum i huvudet, kan inte släppa att efter att ha träffar oss en gång så säger hon att hon inte kan hjälpa oss att få ett bra förhållande för det har vi aldrig haft. Jätte trevligt uppmuntrande verkligen. Jag tycket liksom att det är hennes jobb att hjälpa det e liksom det hon får betalt för, och jag lovar att det finns folk som har värre förhållanden än mig och Micke som har löst sina problem.

fredag 20 augusti 2010

Mys kväll åt helvete

Jag hade bestämt att vi skulle ha mys kväl med Prinsessan och grodan och popcorn men Leo förstörde det med sitt gnällande och klagande och grinande. Han ville bada och då säger jag som jag tyckte var skit smart att -då kan du bada så ser jag och Robin på film och äter popcorn och du får vara utan.
Han köpte det totalt vilket jag inte alls hade räknat med och är för sjuk för att orka, först tänkte jag att okej då men sen insåg jag att han kommer sitta i badet och ropa och jag blir svimm färdig av att gå överlag så upp och ner för trappan kändes orimligt och sen kom jag på att Tuffs måste ut och då ska Leo torkas och kläs på och sen hem och bytas till pyjamas Jag fick andnöd av att bara tänka påt så jag sa nej, då blev det ett himmla liv. Sen hittade jag inte filmen så Robin fick välja en ny, och sen när jag kommer med popcorna så blir det ett himmla liv för han vill ju ha ostbågar.
-Ät eller va utan blev mitt genomtänkta pedagogiska svar.
Sen fast det inte blev någon mys kväll så sätter jag mig och trycker i mig världens största skål med popcorn utan att blinka på bara ett par få minuter. ????????
Nu sitter jag här och ser ut som ett frågetecken och undrar vad f'***n jag håller på med???? Mysa med barnen och synda lite javisst. Men vara jätte sjuk och trycka i sig en hel skål utan att mysa känns bara fel.
Så nu är den här kvällen ännu mer förstörd.
Önskar att jag fick vräka i mig vin och något gott men det går ju liksom inte när man e sjuk, så jag tänker dricka te och förbanna min popcorn origie.
Ha en trevlig fredag

onsdag 18 augusti 2010

Pratade med världens snällaste mamma, hon sa att killarna kunde stanna och äta middag där och att dom kommer hem efter det så slipper jag tänka på det. Så berättade hon att hon bakade både äppelpaj och sockerkaka och frågade hur pass jag klarade mig om hon skulle ta med sig något? Hela jag skrek äppelpaj och sockekaka men jag tackade nej, jag tänker värma lite rester i micron så slipper hon ta med mat också, men vad suktande äppelpaj och socker kaka : (

Y

tisdag 10 augusti 2010

Här sitter mys familjen...

Jag med tuffs i famnen, Robin och Leo

-Här sitter mys familjen, säger Robin helt plötsligt
-Tycker du det? säger jag
-Vi är ju det, säger han

Ja det är vi väl just nu iaf. Hemkomna från jobb, dagis och affären precis ätit glass och nu tittar dom på film och jag läser bloggar, så skönt att byta arbetstiderna och jobba 10-14 ist för 13-17. Så här skulle det alltid vara då skulle livet vara ännu mer perfekt men då kanske man inte skulle uppskatta det så mycke? :)

lördag 7 augusti 2010

Leo...

I natt har jag fått sova hela natten för första gången på länge Leo kom inte förrän vid 7 i morse vilket iof inte var så bra med tanke på att han somnade vid 22 igår, synd också att jag inte kom i säng lite tidigare, måste försöka komma i säng lite tidigare nu när det är dags att börja jobba.

Jag har uppevt lite positiva förändringar hos Leo dom senaste dagarn, han lyssnar mer och har faktiskt varit på gränsen till jätte duktig, låter kanske jätte taskigt men gud vad den pojken bråkar varje dag,
  • han slåss,
  • puttas,
  • skriker som en galning om han inte får som han vill,
  • ägnar halva dagen åt att jävlas med robin,
  • tar ifrån honom nästan varenda lekak som han börjar leka med,
  • kastar bort Robins kläder när vi ska klä på oss
  • Han tar hans plats när dom ska sätta sig.
  • Han lyssnar inte heller när vi säger år honom
  • Han skriker, slåss och bråker om vi tex säger att det är dags att klä på oss och gå ut
  • han äter näst intill aldrig sin mat själv utan bråker tills han får gå ifrån bordet eller så matar vi honom så han får i sig mat.
  • Han sliter och drar och slår våran hund

Inte konstigt att jag gick till BVC och sa att vi seriöst behöver hjälp med honom för vi vet inte vad vi ska göra, varje dag domineras av bråk.

Men som sagt jag har blivit jätte förvånad massa gånger dom senaste dagarna, ibland när jag har sagt att vi ska gå ut met Tuffs när vi ätit färdigt så har han rest sig och gått raka vägen och klätt på sig när han har ätit färdigt, bara som ett litet exempel men som sagt det har varit många saker som har förvånat mig och gjort mig så glad. Sen har det ju hänt lite dumheter också men det kan man ta när han är så här duktig. Undra om det kommer att fortsätta eller om det går över snart ??

torsdag 5 augusti 2010

Besök på sjukhuset.

Det gick bra på sjukhuset, lite kaos innan bara när jag upptäckte att vi skulle ha tagit blod prover innan dagens besök men det vart okej ändå efter besöket gick vi till labb och tog provet och han var så duktig, han var rädd så han var vit i ansiktet men han satt still och lät dom ta nio rör hann jag räkna till fast han tyckte att det gjorde ont.
Behöver väl inte berätta hur stolt jag är, två saker på två dar det är så mitt stolta modershjärta håller på att spricka.
Hans doktor berättade att muskelsvagheten inte var så stor som hon trodde från början vilket känns som en lättnad, men att han har motoriska svagheter som beror på nerverna i hjärnan som styr just den delen, och att vi får se i framtiden vad det kommer att ha för betydelse i hans iv.
Det gör mig ledsen att min lilla kille ska behöva leva med dom här svårigheterna och jag är så rädd att det ska påverka hans liv negativt när han går i skolan, barn kan vara så otrolig elaka och han är redan så kännslig och rädd för det mesta, appropå det ska han få träffa en psykolog som ska se om vi kan göra något åt hans rädsla och om den har påverkats av hans motoriska problem och se hur vi kan jobba med det i framtiden för att nya situationer inte ska bli så traumatiska för honom (tyvärr har han nog ärvt det från mig också jag trabbas ju av panik för minsta lilla får jag veta att bussarna är inställda i morgon och jag måste ta mig till jobbet på ett annat sätt kan jag inte sova på natten för att jag oroar mig så mycket).
Men om vi kan hjäpa honom med det är det guld värt.

lördag 31 juli 2010

Jag vill bli en bättre mamma...

Jag sitter i soffan och tänker på hur jag ska bli en bättre mamma.
Robin och Leo är vilda och bråkiga. Leo slåss dagarna i ända och Robin gråter och gnäller dagarna i ända.
Jag bad om hjälp på bvc och dom rekomenderade att vi skulle träffa deras psykololg för lite tips och råd, det blev inte alls som jag hade tänkt mig.... jag trodde hon skulle ha massa konkreta tips som på Nanny på tv liknande, men det enda hon ville prata om var min och Mickes relation för att den påverkar Leo, jag tyckte att det känndes bortkastat och meningslöst.
Hela tiden när vi pratade om oss så sa hon stackars Leo stackars Leo och jag tänkte vadå stackars??? Stackars mig som måste ta hand om honom.
Sen hälsade vi på syrran i veckan och då pratade jag lite med henne och då sa hon samma sak, och det hon säger lyssnar jag på för att hon har varit it exakt samma situation som jag två pojkar med ett år i mellan varav den ena snäll som en ängel och den andra bara slogs.
Hon sa också att Mickes och mitt sätt påverkar barnen, och jag har aldrig sett det så förut, jag sa att
-det hjälper inte om jag försöker vara snäll, då sa hon att
-hur länge har ni levt som ni gör i dag???
-alltid svarar jag
-ja svarar hon då men du tror att barnen ska ändra sig på en dag??
Jag känner mig så dum och ångesten är så intensiv, vad har jag gjort mot mina barn???
Varför lever jag mitt liv i sådan bitterhet??
Och när ska min och Mickes situation bli bra, harmonisk och fin???

fredag 25 juni 2010

Dansat kring stången.....




Nu e vi hemma igen, skönt tycker jag det var väldigt varmt idag, men man ska inte klaga, satt just och tänkte på att förra året var det jätte dålig väder och kallt.
Vi har varit i rådsparken i huddinge och dansat kring stången, ätit lunch, åkt tåg och karusell och lekt i lekparken och nu e vi hemma igen för en liten andpaus. Vi ligger i soffan och killarna ligger i våran säng och kollar på Tarzan med sina gosedjur som dom vann.
Hur firar ni midsommar?
Önskar er alla en riktigt trevlig midsommar.

måndag 31 maj 2010

Våran Robin

Vi var på återbesök på huddinge sjukhus idag med Robin. vi var där för kanske ett år sedan och dom bedömde att han hade överrörliga leder, men idag kom hon fram till att han har muskelsvaghet och i vilken utsträckning måste dom undersöka. Vi kan få hjälpmedel för att hans liv ska bli lättare och vi måste ha förståelse för att han har svårt med motoriken och att han lätt blir trött osv.
Mycket att ta in och mycket att smälta och bearbeta.
Började att prata med dagis idag om hur dom ska kunna hjälpa honom i framtiden.

söndag 30 maj 2010

Mors dag och kalas

Den här dagen har gått i ett vi åkte till ICA Maxi på morgonen och sedan till en gigantisk djur affär det var som rena himmelriket det var så stort så stort. Jag hade kunnat gå där i flera timmar om vi inte skulle vara på kalas kl 12 och om inte Leo hade varit helt galen den här dagen. Både på ica maxi och på djur affären sprang han omkring som en galning och kastade sig på golvet för att se hur långt han kunde glida. Vad kan man säga:)???
Sen var vi på tvillingarnas barnkalas i nägra timmar jag åt massor med chokladbollar och marängswiss.
Sen gick vi hem till mamma och pappa och åt tårta och gav henne blommor.
När vi kom hem fick jag blommor och presenter och den absolut bästa var den här......

Ett alldeles underbart kort på Robin och Leo när vi åker båten till Drottningholm förra sommaren.

(det var lite svårt att fota tavlan men men...)

Nu står den tillfälligt på vardagsrums bordet bara för att jag tycker att dom var så söta och fina.

fredag 21 maj 2010

Min första lösa tand !!



Idag när jag kommer till dagis berättar Robins fröken att han har en lös tand. Va faaan tänker jag stackarn har ramlat och slagit sig och dom har inte ens ringt mig och varför skiner hon som en sol?????


Men sen fattade jag han ska börja tappa tänder...... han har sin första lösa tand.......


HERRE GUD VAD MIN LILLA KILLE ÄR STOR

I dag var det dags för Robins 5 år kontroll på BVC också så vi gick dit mitt på dagen han har blivit vägd och mätt 22 kg 117 cm sen har han gjort syntest och fått vaccinations spruta.
Efter BVC gick vi och handlade och köppte mjukglass (årets första) vi gick hem och satte oss på framsidan och åt glassen med våran granne Marscella och hennes barn och då mitt när Robin sitter och äte säger han mamma jag har tappat min tand så håller han fram den ren och snygg var den sen fortsatte han äta sin glass medans han så nöjt tittade på sin tand. Åter igen HERRE GUUUD när blev han så stor ??

fredag 5 mars 2010

Lugn och ro.

Äntligen e det lugnt. Vi tittar på Elias och äter popcorn. Leo har varit så fruktansvärd idag att jag kände tårarna komma, jag vet inte vad jag ska göra, allt han gör e att jävlas med Robin det spelar ingen roll vad jag säger eller gör.... idag gick jag upp med han på rummet tom flera gånger, sen fick han komma ner och lova att skärpa sig, sedan efter bara 1-2 minuter skriker Robin igen antingen ajaj eller sluta Leeeeo sluta. Och när jag säger åt honom är det som att han inte ens hör mig, fast jag vid några tillfällen skrek LEEEEO, så reagerar han inte alls som om han vore helt döv. Eller så säger han - jag vill bara eller -jag ska bara.... (tror han att han e alfons åberg eller??)

Tyvärr känner jag att eftersom jag e så dunder förkyld så har jag ingen ork alls och det e ingen bra kombination alls. Jag vill bara ta det lugnt, vila och mysa, och tampas med Leo kräver mer än vad nästan vem som helst skulle orka.

lördag 27 februari 2010

Micke har åkt iväg med alla barnen så att jag får vila lite, leo han e inte snabb inte när vi ska iväg, Robin går och kissar när man säger åt honom sen klär han på sig overall och vantar och all så roppar han jag e färdig nu, han e så sjukt lydig ibland undrar jag om han överhuvudtaget har någon egen vilja.?. Men Leo han gör allt annat än det man har bett honom om han vandrar omkring och pular, sen ledsnade micke och röt åt honom att han skulle sätta fart då gnäller han och åmar sig, Mamma ska hjälpa mig.. Nej du är ingen bebis du kan klä på dig själv svarar Micke, Men jag vill att mamma ska hjälpa mig..... och så fortsatte det, halva overallen fick han på sig sen komm Emma och gjorde resten för likt mig orkar hon inte lyssna på tjafset, Micke tycker att det e fel att jag hjälper honom jämt men vad faan han kan klä på sig det vet vi, han e inte efterbliven han e bara som barn e mest, inte intresserad av att klä på sig.. och istället för att tjata tills man blir sur eller lyssna på Micke när han gapar och skriker kan jag lika gärna klä på honom så e han klar på någon minut. Micke påstår att på det sättet lär han sig alldrig men vi vet ju att han kan klä på sig så vad ska han lära sig, alla barn e olika. På dagis hade vi alla olika sorter en del tog der 100 år innan dom ens fått på sig en strumpa. Undra om det e därför jag ser på saken annorlunda för att under alla mina år på dagis har man sett så många olika barn och leo e lååångt ifrån den jobbigaste.
Tack för att du har tittat in på min blogg och hjärtligt välkommen tillbaka.

Ha en bra dag!

Kram Michaela :)