Jag sitter i soffan med datan i knät och bara några tända ljus, tuffs snarkar här brevid mig och där uppe sover killarna med hack i skivan på radion (Tarzan som vanligt) som jag straxt ska gå upp och stänga av. Känns som det e dags för mig att sova också, känns jätte tråkigt att dagarna går så fort bara 4 dagar kvar på semestern, riktigt känner hur ångesten ligger som en klump i magen och värker, jag älskar mitt jobb men nu är det ett år kvar tills nästa semester det känns tungt tiden liksom springer ifrån en efter nästa semester börjar Robin i skolan, vart tog tiden vägen??
Det har tyvärr inte varit någon bra sommar för mig heller, började redan första veckan på semester med extrema panikångest attacker så jag var tvungen att gå till doktor och han sa att det var stress, mestadels psykisk, jag hade väldigt jobbigt på jobbet under våren (hör liksom till när man arbetar inom barnomsorgen, ju större barn ju större problem) och sen separerade ju Micke och jag i några månader också under våren, så när jag äntligen fick semester och kunde koppa av så gav kroppen upp totalt och det är fortfarande lååågt ifrån bra, t.om. på gränsen till att det som sagt är jobbigt att gå tillbaka till jobbet.
Nu vart det ett känslosamt inlägg, inte riktigt vad jag hade tänkt, men men............
I morgon bitti ska vi till sjukhuset med Robin och höra vad hans läkare säger, kom på att vi inte har varit iväg och tagit några blodprover på honom, undra vad hon säger om det!?!
Han har ju träffat sjukgymnasten som tyckte att det var mindre allvarligt än vad hon trodde men det betyder ju inget....
1 kommentar:
ja visst är det bara hemskt att semestern och sommaren snart är slut!?
Skicka en kommentar